Den tysta energitjuven i trapphuset
Hissen. Den står där, dag ut och dag in. Tyst. Väntande. Men under ytan drar den ström. Mer än du tror.
I en genomsnittlig bostadsrättsförening med sex våningar kan hissen stå för uppemot 5–8 procent av fastighetens totala elförbrukning. Det låter kanske inte dramatiskt – men räkna på det över ett decennium. Plötsligt pratar vi om hundratusentals kronor som bara försvinner i ett schakt. Och det mest frustrerande? En stor del av den energin går åt till absolut ingenting. Standby-förbrukning. Belysning i en tom hisskorg klockan tre på natten. Hydraulpumpar som håller trycket uppe trots att ingen åker.
Men vet du vad? Det går att göra något åt det. Och det behöver inte kosta skjortan.
Varför gamla hissar är energislukare
De flesta hissar i svenska flerbostadshus installerades någon gång mellan 1960 och 1990. De fungerar. De klarar besiktningen. Men de designades i en tid då ingen brydde sig om energieffektivitet – elkostnaden var en parentes i budgeten.
Äldre hydraulhissar är värst. De använder en eldriven pump som pressar olja för att lyfta korgen, och varje gång hissen ska ner släpps oljan tillbaka via en ventil. All den energi som gick åt att pumpa upp? Borta. Omvandlad till värme. Det är ungefär lika effektivt som att hälla ut hälften av kaffet varje gång du brygger en kanna.
Äldre lindragna hissar är bättre, men även de har problem. Motorer utan frekvensstyrning drar full effekt vid varje start. Belysningen är ofta halogenlampor eller till och med glödlampor som brinner dygnet runt. Och ventilationen i maskinrummet? Den snurrar konstant, oavsett temperatur.
Tre konkreta åtgärder som faktiskt gör skillnad
Okej, nog med problemformulering. Vad kan ni i styrelsen faktiskt göra?
Det första och mest uppenbara steget är att byta till LED-belysning i korgen och på våningsplanen, kombinerat med närvarosensorer. Det låter banalt. Men en enda 40-watts glödlampa som brinner 24/7 kostar er runt 350 kronor om året bara i el. Multiplicera med antalet ljuspunkter i hisskorgen, schaktet och på varje våningsplan. LED med sensor kan minska den belysningsrelaterade förbrukningen med 80–90 procent. Investeringen betalar sig ofta inom ett år.
Det andra handlar om standby-optimering. Moderna styrsystem kan sätta hissen i ett viloläge efter en viss tids inaktivitet – stänga av korgbelysning, sänka ventilationen, reducera effekten till styrkortet. Det kräver oftast en mjukvaruuppdatering snarare än ny hårdvara, vilket gör det till en förhållandevis billig åtgärd.
Det tredje – och mest genomgripande – är att se över själva drivlinan. En modern permanent magnetmotor med frekvensstyrning kan halvera energiförbrukningen jämfört med en gammal asynkronmotor. Vissa system har till och med regenerativ drift, vilket innebär att hissen matar tillbaka el till fastigheten när den bromsas. Tänk dig det – hissen som producerar el istället för att bara förbruka.
Helrenovering eller stegvis uppgradering?
Här kommer den eviga frågan i varje styrelserum. Ska vi byta hela hissen eller nöja oss med att uppgradera det vi har?
Svaret beror helt på hissens ålder och skick. En hiss från 1970-talet med original hydraulik? Då är det oftast klokare att göra en totalrenovering. Energibesparingen blir dramatisk, ni slipper ökande underhållskostnader, och ni får en hiss som uppfyller moderna säkerhetskrav på köpet.
Men en hiss från sent 90-tal med fungerande lindriven maskin? Där kan en stegvis approach vara smartare. Byt belysning, uppgradera styrsystemet, installera frekvensstyrning. Ni sparar pengar på kort sikt och skjuter den stora investeringen framåt.
Det avgörande är att jobba med ett kunnigt hissföretag i Stockholm som kan göra en ordentlig energianalys av just er installation. Varje hiss är unik – schaktets dimensioner, antalet stopp, trafikmönstret i huset – allt påverkar vilken lösning som ger bäst utdelning.
Räkna hem investeringen – så presenterar ni det för stämman
Styrelseledamöter vet att den svåraste delen inte alltid är att hitta rätt lösning. Det är att få med sig medlemmarna. Och medlemmar vill se siffror.
Gör så här. Be er hissleverantör om en energimätning under minst två veckor – gärna en månad. Ni får då ett faktiskt värde på nuvarande förbrukning i kilowattimmar. Jämför det med den beräknade förbrukningen efter åtgärd. Räkna med dagens elpris, men visa också ett scenario med 50 procent högre elpris – för den dagen kommer, det vet vi alla.
En typisk energioptimering av en äldre hiss i ett sexvåningshus kan spara mellan 3 000 och 8 000 kilowattimmar per år. Med ett elpris på 1,50 kronor per kilowattimme (inklusive nätavgift och skatt) handlar det om 4 500 till 12 000 kronor årligen. Inte en förmögenhet kanske – men över hissens livslängd på 25–30 år? Då pratar vi om en kvarts miljon. Minst.
Och det fina är att energioptimering ofta går att kombinera med nödvändigt underhåll. Ska ni ändå byta styrskåp? Välj ett energieffektivt. Ska belysningen bytas efter besiktningsanmärkning? Gå direkt på LED med sensor. Marginalkostnaden för att välja den energismarta lösningen är ofta förvånansvärt liten.
Framtiden åker hiss
Fastigheter står för nästan 40 procent av Sveriges energianvändning. Varje kilowattimme räknas. Och hissen – den där tysta lådan i trapphuset – är en av de mest förbisedda möjligheterna att göra skillnad.
Jag har sett föreningar som halverat sin hissrelaterade elkostnad med relativt enkla åtgärder. Inte genom att byta till något rymdålderssystem, utan genom att tänka smart. Byta lampor. Uppdatera mjukvara. Välja rätt motor vid rätt tillfälle.
Så nästa gång ni trycker på hissknappen – lyssna. Hör ni det svaga brummet från maskinrummet? Det är ljudet av pengar. Och med rätt åtgärder kan ni se till att det brummet kostar er betydligt mindre.